1
Noviaļ
Данная статья на Милул-Халфирском диалекте
Данная статья на Фридэклопейском диалекте

Bronzieļ saļunt vii - vial de ìt lortou pre Ļut?

Rezveì set: svets, svets, aut pozen ìt alen meth å niļ flanc. Å dron se rottå ìt viļund lummianau løma vå ambro elensuaut plésvioti. Dau les ìt gépreskrag usmodejš, de onsentì von augon scerc: elensa, scont å arfeļ eļsteļa - kér de ìt rajca, kér set de ìt.

Bronzieļ lik zdavì søk vial neļe nedollì. Neļe àvek. Aļ gést, aļ korp, doů Benau veven Cìv nekanvì. Dert sies kriir scvat tajpådes å biestend, set mongier letfomèļt å nehocèļt, lélensèļt avikama kavaļì ever bardå vå jillì Cìv.

Un Ļutů adea lesve dollì. Doļ fabrì aur, tenter ìt iskør, shottez. Im denå kanšå, imters iskørdes nekoļtevej scvatè, augset de ìt géstvůrag kémium. Nerr aiven iskøra skolou.

Everdes dauns duen uvilì, eļst juz dastvà. Defektè serieļismo saitez - iskør å pliskvo retevou teli.

Nerr neaiven augon lorta. Bittì unus - varukkè der den taan à Skolou Denmant. Kér alen aur Herkt vistlej ra klauteļo voků grajev. Alen aur, alen deé ìt nusoteļ herk å bronzieļ saļunt.

Ja, von set de scercen: daunså duen preļì pat hvør ìt lansta, eļst ajk lonhertè vå enniavè aut varukkè den taan konrika konstanti, glim se glim, obe svédig graůd aug lummianau tesen - pre duer. Vial de zdavej - denmant skolou merkanta - sìbs brunt nefenzì. Un de zdavej konoléve. Aut tear å nauet, evir duen aivì vrengiléfa gésct revì fasè fremis Truad: fremis laeħé, tesen se tesen, brusvet. Netermè, nedesprestè, neluttusmè scerc firanjouta, diadem ìħ aur ìt macco truada, oļ nevrohten vontra. Aug fasek truadorå rivenå. Reslej, nerr ajkst... same rivenå baivåri. Aut påkvaļ mét rivenå neìt sviligreļ o insuļgau - treun - på nealis augon revena mo tevo ezaplimè.

19.09.2021

Kalestè skrefona

Nea skrefona *

Nea skrefona rusičé *


Skrep*

Milul-Halfirau

Frideklopejau